Att skriva för info14.com – Skribentguide 1.0

Nätverket Fria Nationalister har låtit nyhetssajten info14.com sammanfatta de enklaste grunderna för en nybakad nationaljournalist att sätta sig in i. De interna förhållningsreglerna och skrivsätten är givetvis olika för olika redaktioner istället har vi fokuserat på de allra mest grundläggande förutsättningarna för notisskrivande och de verktyg du behöver för att komma igång.

Vi gör inga anspråk på att vara vare sig experter på nyhetsjournalistik eller språkvetare. info14.com drivs ideellt av eldsjälar utan vare sig journalistutbildning eller högre lingvistiska ambitioner. Vi förmedlar den kunskap vi har och den policyn vi arbetar efter.

Ordbehandling
A och O är att du har ett bra ordbehandlingsprogram, med ett bra ordbehandlingsprogram undviker du enkelt de vanligaste och mest frekvent förekommande felstavningarna och grammatikfelen. Även om du tycker dig behärska språket utomordentligt i såväl tal som skrift är misstag, slarv och felstavningar oundvikliga. info14.com tillämpar alltid en sista korrektur innan publicering, men se alltid till att läsa igenom din text flera gånger innan du skickar den för publicering.

Objektivitet
Etablerade journalister slår sig gärna för bröstet när deras objektivitet och neutralitet kommer på tal. En journalist ska vara saklig och förhålla sig till nyheterna på ett sterilt och balanserat sätt.

Som nationalist kan man ganska lugnt konstatera att det talas mer om den etablerade pressens objektivitet än vad som praktiseras. Objektiviteten är selektiv och journalister låter självfallet sina egna åsikter och agendor färga deras arbete, oavsett om de skriver om svensk nationalism eller alliansens skattereformer.

Detsamma gäller nationalistisk media. Vi är inte ute efter att spela en roll som en objektiv betraktare och förmedlare av nyheter, vi sysslar i allra högsta grad med informationsspridning och opinionsbildning. Måhända att det ibland är väldigt enkelt för oss då nyheterna oftast talar sitt klara språk, vår ambition är ändå att förmedla aktuella nyheter ur ett nationalistiskt perspektiv.

Hur börjar jag?
Till att börja med ska du ha ett ämne att skriva om, detta är den stora tidstjuven. Att säga vad som är intressant och vad som inte är det är svårt, alla fall är olika. De stora rikstäckande nyhetstjänsterna är alltid en bra källa till notismaterial, likaså alla Sveriges lokala nyhetsredaktioner. Internationellt sett finns det en mängd nyhetskällor, ofta är nyheter som fastnar i den etablerade medians censurfilter högst intressanta då man har en viss exklusivitet i nyheten.

Se till att försöka hitta åtminstone två olika källor till din nyhet. Använd din webbläsares bokmärkesfunktion flitigt och bygg upp ditt egna bibliotek på bra nyhetskällor som du kan kolla av snabbt dagligen, försök minimera tidsspillan hela tiden och effektivisera ditt ständiga sökande efter nyheter.

När du börjar skriva så var noga med att vara klar med vad poängen med din notis är. Vad vill du förmedla, vad är intressant? Gäller nyheten en våldtäkt exempelvis, vill läsaren veta var och när brottet begicks. Är gärningsmannen i polisens förvar och etnicitet känt är detta också av vikt för läsaren. Vad är gärningsmannen misstänkt för och har några uttalande gjorts av polis, åklagare eller försvarsadvokater?

Vad det gäller notiser vill du få med mycket information på en relativt liten textmängd, så det gäller att sålla det som är mindre viktigt till förmån för det viktigaste. Var därför införstådd med vad du vill få med i notisen innan du börjar skriva, använd gärna stödord om det hjälper dig.

Ingressen
Det viktigaste i en text är inledningen, ingressen, det är din chans att fånga läsarens intresse och få läsaren att läsa ut hela notisen. Här kan du klämma in den större delen av den information du vill ha med.

Exempel;
Polisen kunde sent i torsdagskväll gripa två somaliska män, 22 och 26 år gamla, misstänkta för en våldtäkt som ägde rum i Bergsjön tidigare under kvällen. Offret, en 14-årig flicka, släpades ner i ett källarutrymme där hon våldtogs och misshandlades av somalierna innan grannar tillkallade polis.

Notisens inledning är iögonfallande intressent, uttömmande och informativ. Efter att ingressen har fångat läsarens intresse återstår två delar till för att notisen ska duga som publicering. En tumregel är att du aldrig ska skriva av din ursprungskälla, även om era texter kan komma att påminna om varandra, är det viktigt att du varierar din text och dina ordval. Din notis må vara ett referat av vad du själv läst, men det ska inte vara ett plagiat.

Mittenpartiet
Textens mittenpart är din chans att ge läsaren en ytterligare inblick i händelsen, kanske har polis eller åklagare uttalat sig om händelsen eller så kan du ge en närmare beskrivning av gärningen. Ju mer fakta du har i ämnet ju mer kött på benen kan du ge din notis i dess mittenparti, försök därför hitta fler källor som skrivit om fallet – eller ännu bättre – ring upp den aktuella tingsrätten eller polismyndigheten och få information direkt.

Ett exempel på ett mittenparti i samma notis som ovan;
Flickan hade tidigare under kvällen besökt ett skoldisko tillsammans med ett par vänner, på sin väg hem överfölls hon och drogs ned i ett källarutrymme i ett betongområde i den mångetniska förorten.
– Gärningsmännen har visat särskild hänsynslöshet och misshandlat flickan grovt, hon har ådragit sig frakturer på armar och ben, frånsett det trauma det inneburit att utsättas för de sexuella övergreppen, berättar vakthavande befäl Thomas Svensson vid Göteborgspolisen för info14.com.

Det nationalistiska perspektivet
Det är i din notis slutskede som det nationalistiska perspektivet kan vara aktuellt, givetvis är vi inte intresserade av att rapportera om detta grova övergrepp med samma apatiska och överslätande ton som etablerade media. En våldtäkt är något fruktansvärt och våra läsare ska inte kunna undgå att bli berörda, förbannade och upprörda av att läsa om dem.

Beroende på ämne finns det ett flertal olika tillvägagångssätt för att behandla nyheten, om vi tar ovanstående våldtäktsfall som exempel är den etablerade medians rapportering ofta en källa till fördjupning. Den etablerade media har som policy att inte rapportera förövares etnicitet, såvida de inte är av nordiskt ursprung. Ibland kan de till och med låta siluettbilder av typiskt svenska utseenden illustrera händelser där främlingar våldtagit svenskor. Det gäller att som nationell journalist vara på hugget och inte ge den etablerade median den ro, och det vakuum, de tillåts att härja fritt i.

Ett exempel på en fortsättning skulle alltså kunna vara följande;
I den lokala median har händelsen uppmärksammats sparsamt, och etniciteten på förövarna har förvarats i det tysta av samtliga etablerade nyhetstjänster. Längst har Göteborgspostens pappersupplaga gått som låtit sin korthuggna artikel på ämnet illustreras av två siluettbilder föreställande typiska svenska profiler. Detta trots kännedom om förövarnas somaliska ursprung, varvid den äldre av de två helt saknar svenskt medborgarskap.

Göteborgspostens agerande är utstuderat och ingen slump, de etablerade medierna ser ingen behållning att berätta hela historien för sina läsare så att nästa 14-åriga flicka på väg hem från sitt skoldisko kan undvika den där kyliga kvällspromenaden genom Bergsjöns somaliska kvarter.

Ovanstående notis är givetvis ett kryddat exempel, en sådan här nyhet hade med största sannolikhet renderat i en större artikel, den är dock inget fantasiexempel då info14.com faktiskt rapporterade om ett påminnande fall i Göteborg 2005 (http://www.info14.com/artiklar.php?id=180).

Språkregler och ordval
Vill du börja skriva för en nyhetstjänst förutsätter det att du har lite i ryggsäcken vad det gäller behärskandet av det svenska språket i skrift. Är du med andra ord gravt dyslektisk och knappt läskunnig är antagligen inte den här guiden till någon vidare hjälp ändå, du får kanske fokusera på något annat du är bra på.

Däremot behöver du inte vara någon expert på varken grammatik eller lingvistik för att bli en duktig skribent, det mesta hinner man lära sig på vägen om man är ambitiös och med info14.com:s handledare på redaktionen hittar vi potentialen i dig och uppmuntrar och lär dig.

Vi kan börja med några enkla tumregler;
En nyhetsnotis eller artikel skrivs aldrig i jagform, skribenten är alltid en betraktare och förmedlare och ska aldrig blanda in uppenbart personliga åsikter och analyser, eller frågeställningar. Undvik att skriva i talform. Det ger texten lätt ett slarvigt och oproffsigt intryck, ett vanligt fel är att skriva för ledigt och avslappnat, ungefär som man skriver mejl eller foruminlägg. Nyhetstexter bör ha en kortfattad och myndig ton, men samtidigt lyckas förmedla all relevant information.

Bli inte högtravande och försök använda ett språk du faktiskt behärskar. Nykläckta skribenter har en förmåga att ta för stora ord i munnen, och falla tillbaka på nästintill fornsvenska formuleringar som praktiskt taget aldrig används. Detsamma gäller överanvändandet av laddade värdeord, alla främlingsgäng behöver inte beskrivas som ”bestialiska”, ”svenskfientliga” eller ”kriminella” vid varje omnämnande i en kort text. Vill man verkligen understryka ett ord räcker det med en gång, annars blir det lätt repetitivt.

Undvik ord, fraser och formuleringar som lätt kan uppfattas som förlegade och besvärliga, även om vi har ett ansvar att vårda vårt svenska språk måste vi acceptera dess ständiga föränderlighet.

Stora och små bokstäver;
Namn och geografiska egennamn skrivs alltid med stor begynnelsebokstav, dagar och månader skrivs alltid med liten. ”Min kompis Anders från Helsingborg fyller 25 år torsdagen den 12 april” Undantaget är när geografiska egennamn böjs, exempelvis; ”Anders är en 25-årig helsingborgare, han kämpar för svenskarna”.

Vad det gäller organisationsbeteckningar, namn på företag och partier varierar det. I regel skriver man ut namn på organisationer med stor bokstav exempelvis Motståndsrörelsen, Salemfonden eller Fria Nationalister. info14.com är dock ett undantag då vi valt liten begynnelsebokstav av estetiska skäl i vår logotyp (ett decennium innan någon hört talas om vare sig iPod eller iPhone). info14.com skrivs därför uteslutande med liten bokstav, även om det inleder en mening.

Namn på politiska partier skrivs i allmänhet med liten begynnelsebokstav: centerpartiet, folkpartiet, kristdemokraterna, undantag kan göras för generellt sett mindre kända och omskrivna partier för att undvika missförstånd, exempelvis Det nya partiet, Unika partiet, Piratpartiet. Undantaget tillämpas också på partinamn som innehåller geografiska egennamn, exempelvis Stockholmspartiet och Skånes väl.

Vad det gäller exempelvis Nationalsocialistisk front, som är mindre omskrivet i etablerad media men välkänt i nationell media, tillämpas den stavning partiet själv valt. Nationalsocialistisk front har också valt att skriva ut sin partiförkortning med versaler (NSF), vilket också tillämpas av info14.com.

Annars skrivs de förkortade partiförteckningarna i regel med gemener (c,fp,kd), de politiska partiernas ungdomsförbund förkortas dock med versaler, exempelvis KDU, SSU och MUF. Namn på centrala och regionala myndigheter och förvaltningar skrivs regelmässigt med stor bokstav, exempelvis Rikspolisstyrelsen, Utrikesdepartementet eller Stockholms tingsrätt. Undantaget är myndigheter och institutioner som det finns flera av i landet, exempelvis länsstyrelsen och arbetsförmedlingen.

Vad det gäller mer passande och mindre passande ordval är info14.com godtyckligt selektiva beroende på sammanhang och situation. Hela rörelsen har lämnat alltför laddade värdeord bakom sig och info14.com försöker gå i bräschen för att använda ett språkbruk som människor kan relatera till. Ord som rasförrädare känns inte längre adekvata när vi valt att tala om etnicitet snarare än ras, ett bättre ordval skulle kunna vara folkförrädare.

Vad det gäller invandrare av valfri generation används epitetet främlingar, förutsatt att de etniskt skiljer sig från det aktuella värdfolket. Annars bör de benämnas invandrare. Exempelvis bör en pedofil av spansk etnicitet som begått brott i Sverige inte benämnas som främling, snarare som invandrare med en betoning på att han är spanskättad för att undvika missförstånd.

info14.com har dock efter flera redaktionella överläggningar inte kunnat hitta ett mer adekvat ord än neger och negress för att beskriva afrikanskättade människor världen över.

Övriga frekvent förekommande skrivfel
”Han dömdes till 6 månaders fängelse för Hets mot folkgrupp”
Officiella benämningar på lagar, paragrafer och författningar skrivs med liten bokstav, hets mot folkgrupp. info14.com tillämpar policyn att om siffertal har en substantivering, som ovan, skriva ut siffror upp till tio (10) med bokstäver, elva (11) och uppåt skrivs med siffror.

Skriver du en text där siffertal har en större betydelse för innehållet, vid uppräkning av statistik och återgivning av tabeller och räkenskap skrivs siffertalen uteslutande med siffror. Vid stora runda tal tillämpas alltid bokstäver, exempelvis hundratals och tusentals.

”Anders kom inte hem förrän kl 8, sent på kvällen den 3:e mars”
info14.com undviker i största möjliga mån språkliga förkortningar, kl skrivs alltid ut som klockan, kr som kronor och km som kilometer. Även allmänt accepterade förkortningar som t.ex., d.v.s. och bl.a. bör skrivas ut i sin helhet, även om det egentligen inte är något skrivfel att använda förkortningar. Förekommer orden av någon anledning ofta i en text kan det accepteras, men försök hellre variera ditt val av ord. Alla former av avbrytningar (adr. istället för adress) och sammandragningar (jfr istället för jämför) ska undvikas i notiser och nyhetstexter.

Vad det gäller datumangivelser är också ovanstående exempel felaktigt, kolon och slutbokstav är överflödigt när siffrorna omgivs av ”den” och ”mars”. Endast vid fall där man inte anger tydligt vad siffran avses kan kolon och slutbokstav tillämpas, exempel ”Den 7:e mötte jag honom första gången”. Ovanstående exempel kan dock lika gärna skrivas ”Den 7 januari mötte jag honom första gången”.

”Anders firade sin 25 års födelsedag tillsammans med ett 20-tal av sina vänner”

Formuleringen ”25 års födelsedag” är både övertydlig men samtidigt felaktig, istället ska meningen skrivas ”Anders firade sin 25-årsdag”, info14.com tillämpar regelmässigt bindestreck innan slutbokstäver vid åldersangivelse med siffror, exempelvis 27-åringen, 30-årskrisen eller 20-årsåldern. Vad det gäller den senare delen av exemplet kan samma princip tillämpas som gäller för höga runda tal (ett tjugotal), även om ovanstående exempel också fungerar.

”info14.coms reportrar granskar SÄPO-s åsiktstrakasserier”
Tillskillnad från bindestreck och slutbokstav vid åldersangivelse, gäller kolon följt av slutbokstav när förkortningar på företags- myndighets- och organisationsnamn skrivs i ägandeform, exempel (AFA:s, ND:s), namnen bör dock skrivas ut i sin helhet om så går. Namn som info14.com, som slutar med ett siffertal, skrivs ”info14.com:s” när det avses i ägandeform. Exemplet ovan med SÄPO hade hellre skrivits ”Säpos åsiktstrakasserier”, eller ännu hellre ”Säkerhetspolisens åsiktstrakasserier”.

Citering och talstreck
Vid citering i löptext tillämpar info14.com talstreck vid talcitering och citationstecken vid skriftcitering, vilken citering som än används ska båda publiceras i kursiv stil för att markera citeringen. Exempel;

För info14.com kan Anders avslöja att det förekommer ett utbrett fusk inom partiet.
– Vi fuskar mer än vad folk tror är möjligt, berättar Anders som vill vara anonym.

Vid talcitering tillämpas alltid radbyte innan talstreck, ett skriftcitat kan dock infogas direkt i löpande text omgett av citationstecken. Exempel;

info14.com har tagit del av graverande dokument som bekräftar det omfattande fusket inom partiet, bland annat står att läsa ”sexklubbsbesök och krognotor har angivits som representation av ledande partiföreträdare, vilket är helt i sin ordning.”­

När ett citat innehåller ett annat citat används enkla citationstecken (apostrofer), exempel;

På Anders blogg kan man läsa ”De första meningarna i boken om mitt liv lyder ’det var en gång’ vilket är en bra början”.

Avskiljande tecken
Ett vanligt förekommande problem är för långa meningar, vissa skribenter älskar sina långa meningar och vandrande resonemang. Andra föredrar korta och koncisa meningar utan skiljetecken. Förutsatt att man behärskar långa meningar och lyckas hålla kvar läsaren i sin mening trots att den drar iväg, är detta okej. Annars är det att föredra att sätta punkt och börja på en ny mening.

Vad det gäller avskiljande tecken i skrift används i regel oftast punkt och komma, punkt är starkt avskiljande och innebär början på en ny mening, emedan komma är svagt avskiljande. Nedan följer ett exempel;

”De två främlingarna tog ingen hänsyn till sitt offer, som de lämnat att blöda ut på marken, utan begav sig raskt från platsen i en bil som stals knappt ett kvarter från brottsplatsen.”

Ovanstående mening är onödigt lång och kunde hellre skrivas på följande sätt;
”De två främlingarna tog ingen hänsyn till sitt offer som de lämnat att blöda ut på marken. Istället begav de sig raskt från platsen i en stulen bil.”

Estetisk utformning
Alla info14.com:s nyhetsnotiser inleds med en geografisk beskrivning i fetstil, utspelar sig nyheten i Sverige inleds texten med den aktuella orten (Stockholm, Göteborg, Malmö). Undvik att använda mindre ortsnamn som kan vara okända för folk som inte är bekanta med orten.

Vid utrikesnotiser används enbart nationsbetäckningar (Ryssland, Finland, Israel), stads- och ortsbeskrivningar får lämnas i texten. Detta för att våra läsare ska kunna söka sig fram till rätt nyhet i vårt arkiv med så enkla sökord som möjligt.

Vid undantagsfall är inte den geografiska beskrivningen relevant för nyheten, tillexempel en inrikesnotis som behandlar etablerad riksmedia. info14.com har då valt att låta ordet ”media” i fetstil inleda nyhetsnotisen, andra avvikelser har förekommit (Internet, Internationellt).

Vad det gäller rubriker så får en vanlig nyhetsnotis innehålla max 35 tecken inklusive mellanslag i rubriken, info14.com föredrar dock betydligt kortare notisrubriker. En rubrik ska väcka läsarens intresse och samtidigt beskriva vad nyheten handlar om på högst tre, fyra ord. Rubriker till artiklar eller iFOKUS-texter kan vara längre.

I nyhetsartiklar som publiceras på löpsedeln tillämpas även rubriker till styckena i artiklar, vi har valt att kalla dem styckrubriker. Dessa används bara i nyhetsartiklar och samma princip gäller här som för alla rubriker. Kort, informativt och intresseväckande.

iFOKUS
Idén om att ha en publiceringskategori utöver nyhetsnotiser och aktuella artiklar föddes i april 2003 och lanserades som ”iFOKUS”. Under kategorin får alla möjliga texter samlas som inte nödvändigtvis har en högaktuell eller nyhetsinriktad profil, med det menas alltifrån krönikor och kåserier till recensioner av böcker, film eller musik till intervjuer och specialreportage.

Här finns också plats för egna betraktelser, texter skrivna ur personliga perspektiv, debattinlägg och kulturella eller historiska reportage. Endast den egna kreativiteten sätter gränser för vilka sorts texter som kan publiceras som iFOKUS-artiklar.

Att arbeta för info14.com
info14.com är både kul och utvecklande, med uppgiften följer även ett visst personligt ansvar och egen initiativförmåga. info14.com sätter stor vikt vid den kontinuerliga uppdateringen samt den granskande och grävande journalistiken. Något som blivit lite av ett signum för nyhetstjänsten.

Att hjälpa till som sporadisk skribent för info14.com är därför mycket välkomnat, alla nyhetsbidrag som kommer in lösgör tid och resurser för den ordinarie redaktionen att arbeta med långsiktiga och undersökande projekt.

Blir man som skribent delegerad arbete och accepterar förväntas man leverera utan problem, info14.com:s nyhetschefer står dock behjälpliga med vägledning, korrektur och bildhantering i den mån det behövs.

Vill du komma i kontakt med info14.com, har du synpunkter eller frågor?

Kontakta oss genom redaktionen@info14.com

Redaktionen